#45 Argumenten

Öppna landskap, djur äter djur, kött är gott. Vi tar upp vanliga argument mot veganism och ger svar på tal. Sedan tittar vi närmare på hur bönder och jägare försvarar att de utnyttjar och dödar djur. Vi lanserar också spelsajten och argumentsamlingen Veganbingo.

Play
Länkar

Spela Veganbingo!
Persika – en pdf med 143 frågor och svar om djurrätt
Debatten mellan veganer och bönder på Västerås Vegfest

10 reflektioner på #45 Argumenten

  1. Elin

    Lyssnar och lagar mat. Så väldigt bra samtal om köttätarargument och logiker.
    Tack för ännu ett lysande avsnitt!

    Svara
  2. Jens

    Jag höll på att krypa ur skinnet när ni pratade om öppna landskap. Hur vore det om ni tog reda på fakta innan ni häver ur er påståenden som folk kommer gå på? Öppna landskap är inte ”man made”, det är ”megaherbivor made”. Megaherbivorer, som ullhårig noshörning, getter, får, oxar m.m. m.m., höll stora delar av Sveriges landskap öppet. Detta tills människan troligen utrotade dessa genom jakt. Så ”sent” som på 1600-talet hade vi fortfarande uroxe i norra Europa. Istället började vi hålla djur, och vad gjorde dem? Jo, de betade och fortsatte hålla landskapet öppet. Kontinuerligt betade ogödslade marker har mer artrikedom än en urskog. På en kvadratmeter kan man hitta femtio olika arter av kärlväxter. Men iom att betet överges i stora drag, och även pga industrialiserat jordbruk så klart, har Europas, och Sveriges, betesmarker minskat till nästan obefintliga arealer, jämfört med hur det såg ut för bara hundra år sedan. Det är ju inte bara växter i en betesmark, utan även alla de insekter som lever av dessa växter. Sedan 1990 har flera fjärilar i Europa, beroende av öppna landskap, minskat med 50 %. Ett annat skräckexempel är minskandet av humlor; en tredjedel av Sveriges humlor och bin är rödlistade. Vad händer när dessa pollinerare, som vi behöver för att överhuvudtaget kunna leva, försvinner? Jag äter inte kött, av miljöskäl och etiska skäl. Men jag dricker kravmjölk, för jag har då ingen lösning på hur vi ska kunna hålla landskapet öppet utan djur. Krasst nog så funkar det inte att kor går runt och betar om ingen tjänar pengar på det. Så tills dess att vi har vilda megaherbivorer igen finns ingen annan lösning än att hålla djur. (Och nej, slåtter m.m. är inte alls lika mycket värt för artrikedomen som att djur betar.). Så ni får nog fila på era argument lite, för det jag hörde i detta program var inte mycket till ”svar på tal”.

    Svara
    1. Vethos

      Vilda getter och får i Sverige? Deras naturliga utbredningsområde är runt Medelhavet. Och inte är de någon megafauna heller. Vi ställer oss tveksamma till att uroxar och noshörningar höll stora delar av Sverige öppet också, vi har inte kunnat hitta några belägg för det. Dessa arter fanns i Sverige under och strax efter den senaste istiden och sedan dess har klimatet förändrats väldigt mycket. Under och precis efter istiden fanns förstås inga träd här men det verkar som en konstig tid att ha som ideal för svensk natur. Enligt Wikipedia försvann de sista uroxarna från (södra) Sverige för 7500 år sedan och de första tamboskapen kom för 5000 år sedan. Faktum kvarstår att rena gräsätare inte kan leva året om i ett klimat där gräs bara växer på sommaren. Danmark, kanske Skåne, men knappast större delen av Sverige. Det naturliga tillståndet här är skog.

      Jens behöver skilja på tre saker: biologisk mångfald, öppna landskap och ekosystemtjänster, specifikt pollinering. Varken öppna landskap eller biologisk mångfald har några uppenbara poänger i sig själva. Däremot råder ingen tvekan om att vi och ekosystemet i stort är beroende av pollinerare. Men det är nog bättre att Jens skaffar sig en trädgård eller en balkonglåda och fyller den med blommande växter än att han går till affären och köper KRAV-mjölk. Det borde vara säkrare att köpa svenska äpplen eftersom vartenda äpple kommer från en pollinerad blomma. KRAV-kor betar också på gödslade åkrar. Den lilla spillran naturbete som finns kvar bevaras av statliga stöd och inte mjölk- eller köttförsäljning.

      Det är troligt att en ogödslad betesmark har större artrikedom än en urskog men vi har inte kunnat hitta några siffror på det heller. Antal arter per kvadratmeter är inte heller det mest intressanta måttet. Slåtter ger inte exakt samma artsammansättning som bete men det spelar knappast någon roll för pollinerarna, allt de bryr sig om är att det finns blommor. Om Jens tycker att tistlar och rosettväxter är viktigare än att kalvar får vara med sina mammor så får han vänligen fila lite på sina argument.

      Svara
  3. Walder Af Vegan

    Jo men sen kom induastrlisemen med bilismen och öppna landskap blev manmade för vem vill inte pendla med flex schema året utan att få djurblod på lacken på tjänste vagnen , Man made GPS taggade älg flockar , vilt stängsel och Koncetrations läger på Skansen Tills Försäkringsbolagen fick öppna landskapen med snygg statistik , 100 % av svergies vilda djur e lyckliga ,,,, your meat eating chrismas bonus is in the mail ,,,,

    Svara
  4. Ingemar

    Hej!
    Första gången jag lyssnar.
    Ätit rätt nu i fyra veckor, mycket är nytt för mig – känns som en spännande resa.
    Nu står bilen framför dörren, kommer ni att ha någon julspecial för oss noviser – hur ska jag göra för att få min familj att hoppa på tåget, vill laga spännande och God mat till de.
    Det är Lillbrorsan som började läsa ”how not to die” som har varit en av pusselbitarna som fick polletten att ramla ned till slut.

    Hälsningar, Ingemar.
    Ps
    Apropå öppna landskap, plantera ut Visenten och andra stora betande djur på våra marker

    Svara
  5. S

    Tjo!

    Ramlade in på er sida och lyssnade igenom det här avsnittet. Ska bli intressant att lyssna på dem andra också. Tack!

    Svara
  6. Sunniva

    Väldigt bra avsnitt ♡ men alltså fy vad det kryper i mig när jag hör lantbrukarna/jägarna på slutet. Vet inte ens vad jag ska säga, blir bara förbannad…
    Skrattade även till ang. att det är sällan som veganer och bönder träffas.. Jag är vegan och min sambo är uppvuxen på en mjölkgård och jobbar fortfarande inom lantbruk. (Ja det är det största dilemmat i vår relation! ) Vi diskuterar också mycket kring hur det skulle vara möjligt att driva ett djurvänligt, ekologiskt lantbruk och ja, som ni också nämner så finns det lösningar med gödsling. Det verkar även forskas och göras mycket undersökningar på den fronten nu.
    För övrigt har min sambo lärt sig att komjölk är till för kalvar och inte människor.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.