#1 Välkommen

I premiäravsnittet hälsar vi alla välkomna och läser upp en programförklaring. Vi försöker också reda ut vad ordet vegan egentligen betyder. Kan man vara vegan och ha en skinnjacka? Mot slutet blir Sara irriterad på Staffan som “rättar henne hela tiden”.

Play
Länkar
Per-Anders Svärd om vegetariskt och andra ord.
Stinas blogg Veganprat
Exempel på andra som sätter veganism i centrum finns här, här och här
Djurens rätt intervjuar oss inför första avsnittet.

40 reflektioner på #1 Välkommen

  1. Sandra

    Jag gillar er (är ju vegan själv) men om ni inte bara ska få lyssnare som redan är veganer så tror jag att ni ska propagera mindre och istället på ett pedagogiskt sätt förklara varför man bör vara vegan osv. för att på så sätt försöka nå alla dem därute som inte fattar hur man kan välja bort animaliska produkter. Man kan jämföra det med ett barn, skriker du till ett barn om vad den gör för fel så lägger den dövörat till, men pratar man utifrån fördelarna med att göra på ett annat sätt och sänker aggressiviteten så lyssnar dem med helt andra öron och chansen är betydligt större att dem förändrar beteendet. Jag vet att det inte bara är så enkelt och att det inte bara är svart eller vitt, men det var bara en tanke om ni nu vill försöka påverka andra till det positiva (vegansk livsstil) och även om ni vill att man ska sluta se alla veganer som ”Militanta veganer”.

    Svara
  2. Jenny

    Gillar er skarpt! Att ni dessutom är från ”min” stad V-ås..gör ju det hela ännu bättre :)) Jag tänker definitivt fortsätta lyssna och följa er. Heja veganismen❤

    Svara
  3. Elvira

    Jag håller helt med Sandra. Ni säger att ni vill göra en skillnad och funderade mellan att gå ut på stan och prata med folk o.s.v. vilket jag tolkar som att ni vill nå ut till även icke-veganer. Då fungerar det inte att sitta och skälla på köttätare/lakto-ovo-vegetarianer och säga att de har fel och att det är äckligt. Känner med er till tusen, men det är inte alla som gör det….

    Svara
  4. Rebecka

    Hur bra som helst! Jag ser fram emot att höra berättelsen om hur ni blev veganer, och vad som fick er att förstå att det inte räckte med att vara lakto-ovovegetarian. Om ni vill nå ut till folk som ännu inte är veganer så tror jag att era egna resor är en viktig bit, det är inte pinsamt 🙂

    Svara
  5. Lunerian

    Jag tror det är svårt att nå ut till icke-veganer med en veganpodd. Dock tror jag ändå att man uträttar något genom att göra det lättare att vara och bli vegan.

    Svara
  6. Nationalist

    Intressant med en veganpodd, men snälla hoppa ner från era höga hästar och sluta tro att ni besitter all världens visdom. Att hoppa på ”hälsoveganer” och dumförklara folk till höger och vänster ger inte ett speciellt sympatiskt intryck.

    Tala istället om orsaker till varför man bör bli vegan, och ge förklaringar till hur man som vegan kan få i sig alla rätta näringsämnen ändå, osv osv.

    Svara
  7. "typ" vegan

    Kul koncept men som flera andra säger, så borde ni kanske fokusera på fördelar med veganism och hur man börjar med det hela. Istället för att nästan smutskasta andra som inte är veganer till 100%. Jag kallar mig inte för vegan själv men om andra frågar så säger jag att jag är det. Mina hygienprodukter är inte helveganska och Jag har för det mesta second hand kläder. Det är inte helt ovanligt att det är ull i dessa. Jag har även en skinnryggsäck. Det mesta inhandlades innan jag ens blev vegetarian (eller lakto-ovo-filur som inte visste varken det ena eller det andra) för ca ett år sedan, men jag ser ingen poäng med att slänga det. Kanske ryggsäcken eftersom den är trasig, men då får jag hitta en som både är fin och vegansk vilket jag tycker är väldigt svårt. Nu ska jag inte göra det här inlägget allt för långt, men tänk på det gärna; prata inte som om ni vore bäst i hela veganvärlden, eller världen för den delen. Välkomna andra också så ska podcasten nog gå bra.

    Svara
  8. "typ" vegan

    borde ha sagt att alla mina hygienartiklar inte är helveganska, men en sisådär hälften kanske. nog om detta!

    Svara
  9. carina

    Mycket bra har beslutat mig att försöka avstå från att äta animaliska produkter. Så jag ser fram i mot nästa avsnitt…

    Svara
  10. Per-Anders Svärd

    Jätteroligt initiativ! Har länge saknat något i stil med den gamla Vegan Freak-podcasten på svenska. Fortsätt för guds skull så jag har något vettigt att lyssna på under vägen till jobbet! Kramar!

    Svara
  11. Annika

    Underbart!
    Flera kommenterar om att ni borde vara schysstare mot icke-veganer och prata mer om de positiva bitarna av vegansim. Det kan ju vara bra feedback. Men jag tycker att ni bara ska göra det ni vill helt enkelt!
    Som en del av ”veganerna” måste vi inte pusha på vad som ska sägas eller inte sägas som ”vegan”, tycker jag 🙂

    Svara
  12. Jesper

    Jag tycker att det är jättebra att skälla på lacto-ovo-vegetarianer som är det av etiska skäl. Jag blev vegan av det skälet, min sambo blev det och nästan alla andra veganer jag känner har blivit det av samma skäl.

    Man kan givetvis skälla på olika sätt. Men PA som ni refererar till i podden skriver ju om orden och kritiken mor ”vegetarianismen” på ett bra och konstruktivt sätt tycker jag : http://peranderssvard.se/wp/2012/07/12/vegetariskt-vegetabiliskt-veganskt-nagra-ord-om-ord-som-spelar-roll/

    Sedan vill jag bara berömma er för att ni utgår ifrån etiska (och kanske moraliska) aspekter. Veganismen känns som att den sköljs över av en klimat-debatt just nu annars. Visst är det bra att vegetarisk mat innebär mindre klimatpåverkan. Men skulle vi äta upp djur om vi lärde oss att föda upp dem klimatvänligt?

    Jag skulle även önska att vi började diskutera annan konsumtion än mat i framtiden. Där är vi ju snart experter (på innehåll, bakgrund och tillagning). Men var annars kan vi göra verklighet av vår etiska övertygelse?

    Tack för att ni finns!

    Svara
    1. Helen

      Jag håller helt med i din kommentar Jesper och uppskattade länken enormt!

      Under sändningen skrattade jag högt flera gånger av igenkänning och ser fram emot alla kommande avsnitt just pga ämnet! Nu är det upp till oss andra att sprida det vidare till andra som kanske är nyfikna på att äta mindre kött eller att gå från att vara vegetarian till vegan.

      Vi behöver alla en knuff i rätt riktning.

      Svara
    2. Nationalist

      Så du tycket alltså det är bättre att en marginaliserad grupp lever i någon ideologiskt tappning kring veganismen. Där man inom denna grupp sitter och fördömer alla andra som inte är lika heroiska och upplysta som de själva är?

      Om man verkligen bryr sig om budskapet och om djuren borde det vara bättre att uppmuntra folk till att välja gröna alternativ framför andra. Istället för att vara så förbannat upphetsad att få vara en del av en sektliknande gemenskap som många här verkar vara.

      Tala till bönder på bönders vis och hela den biten.

      Svara
      1. Jesper (internationalist)

        Jag tror på att man skall vara saklig och korrekt i sin kritik. Jag har själv arbetat i äggindustrin och skulle påstå att jag upplever större etiska besvär med att äta ägg än att äta en broiler. Ägg och mjölk är inte gröna alternativ (varken klimatmässigt, etiskt eller rent organiskt). Det finns inget nobelt i att lura oss själva eller lacto-ovo-vegetarianer att så är fallet.

        Att kritisera behöver inte betyda att vara elak, osaklig eller klappa sig själv på axeln. Men att berömma folk för att de vräker i sig ost och ägg gynnar ingen, knappast våra fyrbenta och fjäderbeklädda vänner.

        Svara
        1. Nationalist

          Du förstod nog inte kärnkritiken i mitt inlägg, eller så läste du bara det du ville läsa.

          Det jag menar är att hur du än vrider och vänder på det så kommer endast en marginaliserad grupp individer lyckas/orka/har viljan att leva som vegan efter din definition. Det är möjligt att ”din” definition av veganer är den korrekta rent fackmässigt.

          Det jag syftar på är att det väl är bättre om 10000 personer väljer att avstå kött/mejeri/lägginvaddubehagar än att 10 personer blir veganer enligt din definition?

          Jag förstår inte vikten av att definiera sig själv utefter en förutbestämd mall och jag förstår inte vitsen med att sätta på sig en låtsatmedalj varje morgon för att man lyckas leva inom dessa uppsatta ramar.

          Finns det något egenvärde i att ett gäng vänstermuppar sitter och ryggdunkar varandra över det faktum att de är veganer, eller finns det något värde i att steg för steg få folk att börja välja bättre alternativ i sin kost och i sin vardag?

          Svara
          1. David

            Podden utgår från ett djurrättsligt perspektiv. Den här ”tappningen” av veganism, som du uttrycker det, vänder sig mot allt utnyttjande av djur eftersom det utgår från människans intressen (intressen som inte handlar om överlevnad, utan snarare om tillfredsställelse och bekvämlighet). Därför kan en vegan till exempel tycka att en vegetarian som äter en äggmacka inte har sett hela bilden.

            När man känner sig provocerad av de åsikterna beror det på att de går stick i stäv med en väldigt stark norm i samhället som jag tror många känner ligger nära sin egen identitet (vad man äter, hur man klär sig, osv). Jag vet själv att jag kunde känna mig irriterad på veganer innan jag själv blev en. Visst kan man linda in budskapet på ett vänligt, som du verkar efterfråga, men jag tror inte det skulle sluta provocera för det.

            Jag håller med dig om att inte många skulle orka leva som vegan. Inte så länge man är övertygad om att det är ok att utnyttja djuren.

  13. Tomas

    Jag är köttätare och blev nyfiken på denna pod eftersom ämnet förstås är intressant.
    Kanske blir det som nämns i podden att det i ”framtiden” ses som självklart att vara vegan. Men om så så lär det ske genom en betydligt mer informativ debatt/diskussion. Uppfattade en hel del i detta avsnitt som kontraproduktivt om syftet är att värva veganer. Varför denna dåligt kamouflerade översittarattityd? Och varför inte rikta sig mer mot köttätare eller vegetarianer? Då blir det ju diskussioner med mer tempo och substans istället för bara en klubb för inbördes beundran.

    Svara
  14. Tomas

    Ett annat intressant ämne att utveckla istället för att bara driva ironiskt hade ju varit att förklara vad som menas med ”militant”
    Inledningsvis nämns väll i podden att ett tänkbart alternativ till denna hade kunnat vara att befria djur (om jag minns rätt). Men pratar vi inte om att begå lagbrott då? Oavsett om det är rätt eller fel att befria djur så tror jag många inte ser den påstådda gränsen när det militanta börjar om inte inbrott/intrång hör dit..
    Tänker fortsätta lyssna, men med förhoppning om att det blir bättre.
    Lycka till!

    Svara
  15. Alexandra Romanova

    Tack!!
    Jag är vegetarian 2 år och nu vegan 3 månader (min dotter är nästan 5månader, nu när jag själv ammar ser jag hur absurd det är med komjölk). Ert podcast är bra für min svensk ich mycket informativ 😉

    Svara
  16. Veganprat

    Tack för all ros och ris! Härligt att så många verkar gilla podden. Vi är riktigt taggade på att göra fler avsnitt. Planen är att lägga upp ett nytt nästa helg. Då ska vi bland annat prata om vilken ”målgrupp” vi har tänkt oss eftersom många kommentarer handlar om det. Fred! Sara och Staffan.

    Svara
  17. eyerouge

    Jag har varit djurrättare i ca 11 år och driver bl.a. http://eyerouge.com där jag ibland även skriver om just djurrättsrelaterade frågor. Skriver följande utifrån mina erfarenheter som aktivist och de kunskaper jag samlat på mig när jag studerat sociologi och etik samt i mitt möte med folk i djurrättsammanhang genom åren.

    // Målgrupp
    Ignorera att folk kritiserar upplägget utifrån er påstådda målgrupp fram till att den är uttalad. Vad som är helt uppenbart utifrån första avsnittet för alla som dels själva kan tänka och förutsätter att ni kan det är att målgruppen knappast är den som inte redan går i djurrättstankar. Att då kritisera upplägget för att inte vara riktat till icke-djurrättare eller människor som inte tänkt till alls kring den typen av frågeställningar är obefogat. Utgår man från ert innehåll riktade sig avsnittet till de som själva är djurrättare, håller på att bli det eller nyss blivit det, med emfas på de två sistnämnda.

    Jag hoppas att ni till skillnad från vad många verkar anta i kommentarerna _inte_ kommer göra det till ett program som ska försöka ”övertyga” folk att bli veganer o.s.v. eftersom ett sådant projekt, precis som någon påpekade, inte kommer vara effektivt: Ingen person som är helt ointresserad av frågorna kommer helt apropå inget att ladda ner och börja lyssna på en pod som heter ”veganprat”. Podden är redan nischad genom valet av namn. Redan där kommer medelsvensson i en majoritet av fallen betacka sig. Det är dessutom helt ok – vill man nå den medelsvensson får man bara arbeta på andra sätt. Det finns dessutom gott om forskning som visar på att upplysningar i sig knappast motiverar en människa att förändra sitt förhållningssätt: De flesta som äter kött t.ex. kommer _inte_ sluta med det på sikt bara för att de får reda på att det är misär i djurindustrin. Det finns en del andra faktorer som är normrelaterade som måste till för att info ska leda till handling. Dessa faktorer motverkas dagligen av vår kultur som är genomsyrad av speciesismen.

    // Engagemang
    Jag tror ni har rätt i att engagemanget kanske skulle gå ur en med tiden. I varje fall verkar det vara så för en stor del av de som blir veganer att man efter allt ifrån ett halvår till max 2-3 år lägger ner. Det beror delvis på att många av de som blir det blir det av andra än etiska skäl, som t.ex. identitetsskapande/sociala när man är tonåring eller nybliven ”radikal student” på universitetet 😉

    Sedan finns det också en hel del vars intresse av djurrätt och etiska uppfattning egentligen inte mattas av utan snarare tar sig an _andra former_. Man har provat olika aktioner och aktiviteter, man har upptäckt något om det sammanhang man är verksam i och om sig själv, och man kommer givetvis då också att utvecklas. Man anammanr andra arbetsformer, och nya mål. En del av det hänge naturligtvis ockå ihop med var i livet man befinner sig och vad man har tid för. Någon som exempelvi skaffar barn eller byter arbetsuppgifter kommer kanske behöv förändra karaktären av det arbete den lägger ner på djurrätten. Det behöver inte nödvändigtvis innnebära att man är ”mindre djurrättare” för att _formen_ för ens arbete förändras.

    // Veganbegreppet
    För mig är vegan främste tt sätt att tala om ett _kostval_, ungefär som ”frukterian” skulle vara ett ord som fångar personer som av någon anledning (tyvärr) enbart äter frukter. Vegan som begrepp är en följd av att samhället missbrukar och har en missuppfattning om vad en ”vegetarian” är för något. Utgår man ifrån lagar och förordningar är vegetarisk kost enligt livsmedelsverket sådan om inte innehåller några som helst animalier i sig. Ur det följer det rent logiskt att en vegetarian är detsamma som vad vi idag kallar för ”vegan”. Det finns m.a.o. egentligen inget behov av ännu ett ord för samma fenomen – en person som inte äter animalier (frukterianer är t.ex. också vegetarianer, men alla vegetarianer är inte frukterianer ; ) I och med att allmänhetens kännedom om begreppet vegetarian är så förvanskat och begreppet missbrukas i dagligt tal innefattar i princip alla som avstår visa typer av kött men äter alla andra och/eller övriga animalier finns det likväl en mening att nyttja begreppet ”vegan”: Det är nämligen oftast mycket lättare att etablera _nya begrep_ för något som man vill uttrycka än att försöka lära en hel nation att använda ett redan missbrukat begrepp på ett korrekt sätt.

    Av det skälet gör det inte något att man idag med ordet ”vegan” egentligen avser det vissa än mer förvirrat kallar för ”strikt vegetarian” (vilket är löjeväckande, ungefär som att tala om en ”strikt nykterist” eller en ”strikt icke-våldtäktsman”. Antingen är man eller så är man inte…)

    Av liknande funktionella skäl ser jag inte riktigt er inställning till att begreppet vegan enbart ska inkludera ”etiska veganer” som särskilt realistisk eller som ett mål som är värt att bejaka : Vegan som begrepp är redan globalt etablerat i någon mån och det är _främst_ ett kostvalsbegrepp. Det kommer inte förändras och det arbetet som hade behövt läggas ner för att förändra det hade varit stort och inte särskilt produktivt räknat i tid och möda om man tar i beaktning att det främst rör sig om en semantisk övning och inte har någon som helst innebörd för djurrätten.

    Man kan vara vegan av etiska skäl, av hälsomässiga, av religiösa och av helt andra som vi inte nämner här. _Varför_ man är det påverkar inte faktumet att man fortfarande inte konsumerar animalier. Däremot kommer varför man är vegan att eventuellt påverka ens övriga handlingar i andra situationer än när det är matdags.

    För de flesta djurrättare följer det att man är vegan. Om man däremot är vegan följer det inte att man är djurrättare. Det sammanfattar mycket av vad jag ger uttryck för i detta stycket och är tänkvärt om ni ska driva en linje där ni försöker omdefiniera veganbegreppet eller likställa det med en särskild etisk förståelse.

    // Militanta veganer: Felaktigt paradigm
    Att tala om militanta veganer är något som få av de yngre generationerna gör idag. Det är en kvarleva sedan slutet av 1980 och 90-talet som emellanåt dyker upp i diverse debatter när personer tillhörande vissa generationer som inte har någon insikt i djurrätt uttalar sig om djurrättsliga aktioner som exempelvis fritagningar av icke-mänskliga djur från labb och industrier o.s.v.

    Problemet man själv bidrar till som djurrättare är att man idiotiskt nog ofta ofta uppmuntrar människor att tala om ”militanta veganer” genom att man tar diskussionen på de villkor som de sätter för den: Vägra besvara frågot om ”militanta veganer” eftersom det gör att det är speciesismen som är _normen_ och utifrån _den_ som ”militarismen” mäts. Paradigmet för diskussionen, hur den kommer låta, vad fokusen kommer vara och vilka som är förövarna är redan fördefinierat om man som djurrättare ställer upp på att diskutera ”militanta veganer” och gör det med speciesismens begreppsapparat.

    Vänd istället på det genom att t.ex. säga ”Jag förstår tyvärr inte din fråga: Det som är militant är att kidnappa, plåga, våldta och mörda andra kännande individer till att börja med eller att sponsra sådan verksamhet genom att betala för den. Inte att frita dem om nu någon skulle få för sig det.” Flytta fokusen till vad _sakfrågorna_ handlar inte… och de handlar inte om utsläpp av minkar eller fem ”stulna” höns från Bengtssons djurfabrik. (Riktigheten i respektive utsläptt/befrielse kan i vissa fall givetvis ifrågasättas och diskuteras, men de enskilda fallen är relativt ointressanta satt i det större sammanhanget)

    Som djurrättare hamnar man ofta i ”försvarsposition” och man tar i 9 fall av 10 diskussioner på de premisser som ens sk. motståndar ställer upp för en. Så länge man gör det är det i regel ett helt meningslöst arbete man lägger ner eftersom allt redan är riggat och det sällan kommer leda till något konstruktivt. Vill man ha en produktiv diskussion måste man alltid bryta sig ut ur vi-och-dem tänkandet och knyta an till ämnets kärnfrågor på ett sätt som _bryter igenom_ speciesismens språkbruk och maktfaktor istället för att kämpa i uppförsbacke.

    // FAQ
    En FAQ som ni missat länka till och som nog är den mest omfattande på svenska är ”persika”. Den kanske kan vara till nytta och ett uppslag för en del intressant >> https://docs.google.com/file/d/0B8db4zG4gYFQeDMwYXZMYnBhbDg/edit?usp=sharing …hört att den snart ska revideras men har inte sett den nya än…

    Svara
  18. Isabel

    Jag önskade som liten att jag var allergisk mot kött. För mig fanns det alltid en tydlig koppling mellan djur och kött. När jag som 9-åring fick höra talas om vegetarianer, att man frivilligt kunde välja att inte äta kött så blev jag direkt vegetarian. Men tyvärr tog det mig ca 10 år innan jag insåg hur mjölk/ägg faktiskt blir till. Det känns som den svenska mjölkhetsen är djupt rotad. Kom tex tydligt ihåg Arla-planscher uppsatta i skolan. Över lag känns det accepterat att utesluta kött men mjölk är tabu. Kanske är denna mjölkbesatthet grunden till ”hatet” mot veganer? Vad tror ni? Känner ni på samma vis?

    Svara
  19. Björn

    Välkommet med en veganpodd! Ni verkar vara treviga människor så jag kommer definitivt att lyssna vidare. Skönt också med några som lyckas få till en bra ljudkvalitet från start. För mycket lustiga små ljudklipp och för kort avsnitt för min smak, men men. Hoppas ni orkar fortsätta!

    Svara
  20. Vegan längre än er

    Jag tycker ni är överdrivet negativa mot lakto-ovo-vegetarianer och ”hälsoveganer”, ni hjälper inga djur eller får fler människor att överväga att gå mot en mer vegansk livsstil genom att klanka ner på människor som inte gör tillräckligt mycket veganska livsval. För att få människor att gå mot en mer vegansk livvstil gäller det att förutom att informera kring djurrättsfrågor ÄVEN att framhäva det positiva med att välja veganskt och helt enkelt att göra det enklare att välja den veganska livsstilen. Man måste inkuldera människor och inte exkludera dom, man måste skapa ett vi och inte ett vi och dom. Detta är basic männsklig psykologi om man vill försöka påverka människor måste man förstå människan, människan vill må bra och göra sånt som känns positivt och kul, därför måste veganismen framhävas som kul, intressant och ett positivt livsval, ni tilltalar enbart människor som redan har samma åsikter som ni. Att gå från köttätare dag ett till vegan dag två är något de flesta människor inte gör, att ändra sin livsstil är en process som tar tid, för att behålla en människa som funderar kring dessa frågor måste man vara positiv till lakto-ovo-vegetarianer, ”hälsoveganer”, osv. Dessa människor är folk som tagit ett mycket viktigt steg, de har gjort de som de flesta människor aldrig gör – att se utanför lådan och gå ifrån massan, detta tar mycket mod för många människor, glöm ej att människan är ett flockdjur.
    Det jag vill ha sagt med detta är att ni har ett ”svart och vitt”-tänk, jag tror inte ni främjar djurens situation genom att peka på alla fel människor som inte är – lika vegan som er gör, ni gör snarare motsatsen, ni alienerar potentiella vegetarianer och veganer. Denna typen av snack tycker jag är ett problem inom vegan-rörelsen.

    Svara
    1. Björn

      Håller med om att det är viktigt att inkludera människor, men det kan man göra genom att uppmuntra enskilda veganska val istället för att uppmuntra lakto-ovo-vegetarianism. Det finns idag väldigt många fler lakto-ovo-vegetarianer än veganer så stödet för dom som har tagit steget att sluta äta kött finns redan.

      Gnället på lakto-ovo-vegetarianer från veganers håll kan tyckas som en onödig intern konflikt inom djurrättsrörelsen (det namn du har valt till ditt inlägg är f.ö. ett uttryck för vad jag skulle kalla en onödig intern konflikt) som skrämmer bort nya anhängare, men det är ju faktiskt en reell åsiktsskillnad som vi inte borde sopa under mattan.

      Vaför? Jo, därför att lakto-ovo-vegetarianism i praktiken bara innebär ett godtyckligt uteslutande av vissa animalsika produkter och är en idé som är väldigt svår att acceptera utifrån ett djurrättsperspektiv. Om vi utan att ifrågasätta eller problematisera fullt ut omfamnar lakto-ovo-vegetarianer, fisk-vegetarianer, flexitarianer, vegetarisk-ostomelettvarjemåndagianer etc. så blir rörelsen iofs stor men också meningslös. Om fler ska bli medvetna om djurförtryck kan vi i veganrörelsen inte vara så konflikträdda att vi inte påpekar att lakto-ovo-vegetarianism lika vegetarisk som låt oss säga carne-vegetarianism.

      Jag menar, inkludera människor men inte nödvändigtvis alla deras åsikter. Om inte veganer problematiserar t.ex. mjölkkonsumtion, vem ska då göra det? Min egen övergång från att vara lakto-ovo-vegetarian till att bli vegan blev lättare av att det fanns folk som på ett tydligt men respektfullt sätt tog avstånd från allt djurutnyttjande. En djurrättsrörelse som inte fullt ut tar avstånd från att djur ägs och utnyttjas av människor hade jag uppfattat som luddig och osäker, och en sådan hade antagligen inte fått mig att ta steget att bli vegan.

      Och slutligen: Det finns tillfällen då ”svart och vitt”-anklagelsen är relevant, men jag tycker verkligen inte att den passar som beskrivning av den här podcasten. Veganism är ett resultat av en ganska enkel och avgränsad moralisk frågeställning och ett tydligt ställningstagande för veganism behöver inte innebära ett förenklande eller ett ”svart och vitt”-tänk.

      Svara
  21. Rebecka, alltingnu.blogg.se

    Woooo! Göttigt! Jag lyssnar på Inner strength podcast och blev så sugen på mer veganism efter hennes avsnitt om just det. Keep it up! Ser fram emot lyssning!

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.